Nogle huse

Ovan: Restaurant Ankara på Krystalgade 8. Deras buffe kan verkligen rekommenderas!
Nedan: Gårdshus i Skindergade nära Rundetårn (som f.ö. skymtar till vänster i bilden).

Ovan: Sågspelare, en nästan utdöd typ av gatumusikanter.
Nedan: Två typiska köpenhamnshus.

Nedan: Tre bilder av ett gammalt korsvirkehus inne på en bakgård.

Nedan: Detta lilla hus hittade jag på en bakgård i Bredgade. Observera den vita fasaden bakom huset!

Nedan: Hus på Kompagnistræde och Magstræde mellan Strøget och Christiansborg.

Nedan: Detta hus i typisk Östtysk stil med en stor tung bronsskylt över porten, med texten "Overformynderiet", ligger faktiskt i Københanvn!

Nedan: Ännu ett exempel på dansk "östtysk" stil: Fula betonglådehus intill den vackra Holmens Kirke. Stadsarkitekten fick säkert sin utbildning i Östberlin!

Nedan: Innan stadsvallen revs fanns mellan Øster Farimagsgade och Sortedamssøen i stadens norra hörn, små potatisåkrar (kartoffelrækker). Här byggdes på 1870- och 80-talen gator med radhus med billiga bostäder för två familjer med en liten trädgård mot gatan, ungefär som de typiska engelska husen. Detta kvarter kallas Kartoffelrækkerne. Detta kvarter har blivit mycket eftertraktat.

En natt i min ungdom raglade jag vid 3-tiden på natten mycket berusad runt i stan och jag såg väldiga hus med tomma fyrkantiga fönster. De liknade husen i den hemska Metropolis som Palle Nielsen skildrade i sin berömda linoleumssnitt-svit: Orfeus og Eurydike. Dagtid ser dessa hus inte så hemska ut, de ligger i ett område mellan Kongens Have och Amalienborg, men de har personlighet!

Ett inte ovanligt hus i København är krogen där man hygger sig og tar sig en bajer (=bira). Denna hittade jag på vägen till Nyboder:

Torpeden som hänger från taket och andra märkliga ting, det stora antalet olika spritsorter, men bara en sorts öl och det nästan kompakta mörkret är typiskt för krogen.
En morgon i duschen efter en kraftig fylla skapade PH-lampans uppfinnare, Poul Henningsen revyvisan Ølhunden glammer. Osvald Helmuth odödliggjorde den 1929 med sin speciella ölsluddrande sångröst:

Ølhunden glammer.

Når din hals er en halv meter nedløbsrør
Og din tunge er som en galosche
Når din drøvel er stor som en briosche
Så'r det organet, de'r løvet tør,
Så'r det ølhunden, der glammer,
Så'r det bajerens time, min ven
Så'r det derfra det stammer
Hør nu gøer den og teer sig igen.
Stang den en bajer
For den ikke skal helt sygne hen
Mærk så, hvor den leger
Ja, nu logrer den fand'me med halen!
Når du bades i ølsvedens pinsler,
Og du kaster dig frem og tilbasje
Så´r det dyret, der laver ravasje
Så'r det hunden, der kræver sin pilsner
Så'r det ølhunden, der glammer
Tør du møde dens duggede blik,
Sår det halsbåndet, der strammer
Hør den hulkende hik efter hik.
Fru Agnes Schimitto
Som beskytter den mindste moskito
Tilbeder vi to
Selv en ølhund har hjerte og dito!
Der er folk, der går rundt med en afholdshund,
Som der hverken gøer til eller fra,
Lad os samle os i denne alvorsstund
Og hylde vor Grand Danois.
Ølhunden glammer
Og den fylder mit liv med mosek,
Tænk, om den ble tammere
Eller hvis den gak hen og så gik!
Lige fra vuggen Har jeg lyttet til ølhundens sukken,
Tænk, når man får trukken
Allersidste øl op og har drukken -DEN!

¤

Jotack, en av mina bästa vänner hittades död under ett berg av tomma ölburkar!
Han försökte i flera år springa från ølhunden, men blev alltid upphunnen.
Fast det var i Sverige. Först 2002 tvingade EU Danmark att sälja burköl.
Även i Danmark har ølhundens härjningar blivit uppmärksammade, förr var det bara dumme svenskere som tyckte att alkoholism var skit.

¤

och så en kung till häst: Christian 10:e som under den tyska ockupationen under andra världskriget varje dag red genom staden för att ingjuta mod i Københavnerne.
Redan ett 20-tal år innan, då Danmark återfick en del av de Sydjydska provinserna som förlorats till tyskarna på 1800-talet, red han på en vit häst över gränsen. Detta gjorde honom mäkta populär bland sina undersåtar.

Tilbage