Lumske venner, lidt om sprogforskelle og andre forskelle.

(En amatørs iagtagelser.)

Svensson har en sommarstuga på landet och är innerligt trött på att grannens kor kommer in på hans tomt och äter upp blommorna. Han säger till sin danske vän Jensen: -Jag ska köpa en bössa för jag ska knäppa kossor.

Jensen är mycket förbryllad för han hör: "Jeg ska købe en bøsse, før jeg ska kneppe kusser." På danska betyder nämligen den meningen:"Jag ska köpa en bög innan jag ska knulla fittor." Jensen får sina fördomar om Svensson bekräftade.

Det finns många exempel lömska likheter mellan danska och svenska ord:

Snyta=Pudse næsen. Lura någon=Snyde nogen. Snor=Snot. Snöre=snor. Mangel=Ruller. Brist=Mangel

På så vis är det lättare med totalt annorlunda språk, t.ex. Ukrainska eller Swahili!

Danska språket får in allt fler svenska ord (som betyder samma sak på båda sidor Sundet!), inte minst genom idrotten. De många svenska tränarna i Danmark är nämligen notoriskt dåliga på danska. Så nu heter det inte länge forbier utan miss, inte målmand utan målvakt etc.

På danska text-teve används svenska ö och ä.

Amager kan danskarna uttala på olika sätt: Ammäher eller Ammahr.
Andersen uttalas inte (som vi svenska tror) Änersän utan Annersen.
Fars kan betyda fars (pappas), eller färs. Fars färs var en fars! Fars fars var en farce!

Många bokstäver uttalas olika beroende på om det är i början eller inuti ett ord: Dame uttalas däme. Men i Mad uttalas d som th i engelskans the. Være (vara) och Værre (värre) uttalas ungefär väåh.

Till detta kommer att danskarna i ännu högre grad än förut sväljer stora delar av orden ( ikke uttalas ikk`, vejen uttalas vajn). Detta ordsväljande har nu gått så långt att danska föräldrar ofta har svårt att förstå sina barn!
Jag har märkt att danska invandrare ofta talar en tydligare danska än de infödda danskarna.

Det lättaste är faktiskt räkneorden. Hör och häpna!

En/et,to,tre,fire,fem,seks,syv,otte,ni, ti,elleve,tolv,tretten etc. begriper alla.

Men snart börjar det konstiga (tysk påverkan): 21 heter en og tyve, 32 to og tredive , 44 fire og fyrre (uttalas ungefär fiä åu föhhö) etc. Värre blir det nu: 50 heter halv treds, 60 tres, 70 halvfjerds, 80 firs, 90 halv fems, men 100 et hundrede! Efter fyrtio räknar danskarna i tjugo-tal:

Halv treds = 3 gånger 20 minus hälften av 20 . Tres = 3 gånger 20. Halv fjerds = 4 gånger 20 minus hälften av 20. Firs = 4 gånger 20. Halv fems = 5 gånger 20 minus hälften av 20. Det är inte så krångligt egentligen! Det är ungefär samma sak som när vi säger halvannan (på danska: halvanden) om 1 1/2!
Motsvarande siffror i franskan är nästan lika svåra!

Om en dansk säger: Det har jeg sagt for halv-treds-sinds tyvende gangen! Då använder han det gamla, längre ordet för 50. Här för att markera att han sagt det för "femtielfte" gången!

Danskarna själva använder numera ofta tretti, fyrti,femti,seksti, syvti, otti,nitti.
Danskar använder ofta svenska ord när de pratar med svenskar.

Man blir faktiskt mycket vänligare bemött i Danmark om man använder lite danska ord. Det är egentligen ganska naturligt.

Ett problem är att det är nästan omöjligt att få tag i dansk/svenska ordböcker i bokhandeln och i antikvariat. Kanske lättare i Köpenhamn?

När danskarna talar om "Arvefjenden" (arvsfienden), då åsyftas svenskarna.
Den danska kungssången börjar så här:"Kong Kristian stod ved højen mast i røg og damp. Hans værge hamrede så fast, at gotens hjælm og hjerne brast."
I den ursprungliga versionen stod "Svenskens hjælm og hjerne brast", men innebörden är den samma. Deras halvsvenska dronning smiler dock artigt när låten spelas.
Märkligt nog älskar danskarna sin Dronning, trots att hon är halvsvensk och trots att hon kritiserat sina undersåtar för deras främlingsfientlighet!

Ett svenskt ord som danskarna ofta använder, men som aldrig används av svenskar är "hinsidan". För dansken betyder ordet "på andra sidan" (Sundet, dvs. Sverige).

Hygge är ett ord som danskarna gärna använder om sig själva. Det betyder ungefär mysighet, trevlighet. Inte sällan kombinerad med en viss avoghet mot de självbelåtna eller fulla svenskarna och andra utsocknes. Svenskarnas kärlek till danskarna har länge varit ganska obesvarad.

Efter att under en kort tid varit borta, har det gamla danska svenskhatet åter blommat upp. "Hold Danmark rent, følg en svensker til færgen".
Talet om forbuds Sverige har dock nästan helt försvunnit från danska medier. Inte heller i Danmark är narkotika tillåtet och även där finns åldersgränser för inköp av alkohol och de danska lagarna och reglerna är inte liberalare än de svenska.

Båda länderna vid Öresund har tvingats omvärdera synen på den egna historien. Danskarna agerade lika fegt, eller pragmatiskt, som svenskarna under andra världskriget och motståndsrörelsen kom igång ordentligt först efter slaget vid Stalingrad 1943.
6000 danskar dog på tysk sida. Men bara något 1000-tal av motståndsrörelsens män dog.
Men Sverige har ännu inte på allvar börjat diskutera den för danskarna känsliga frågan om den brutala erövringen av Skåne och de andra östdanska provinserna och Karl X:s omotiverade anfall på Danmark.
Svenska språkforskare menar att skånskan är en sydsvensk dialekt, medan danska forskare anser att skånskan är en östdansk dialekt. För en var som läst skånska diktare som Axel Ebbe och Nils Ludvig är det ganska uppenbart att skånskan har sina rötter i danskan. Bornholmskan, detta märkliga språk som talades av Mogens Glistrup (Pia Ks. företrädare) är en rotvälska med många svenska ord.

Om en dansk säger "skråt op" menar han "åt helvete" eller på modern svenska "fuck you"!

Något som förundrat mig är att den traditionella köpenhamnska avogheten mot svenskar, alltid har kombinerats med stora kunskaper om Sverige. Alla kända svenska kulturpersonligheter, vare sig det gällt Evert Taube, Lisa Nilsson, Strindberg, Henning Mankell, Eva Rydberg eller någon annan, är lika kända på andra sidan Sundet. Danskarna köper sommarstugor i Sverige och bosätter sig i allt större utsträckning i Forbudslandet Sverige. Visst är lillebror Danmark märklig!
Vad vet vi om dansk kultur? Efter H. C: Andersen och Kim Larsen tar vår kunskap slut!
För mig som främst är intresserad av historia och kultur, är Danmark ett paradis jämfört med Sverige och ett besök i en köpenhamnsk bokhandel är en upplevelse.

Det finns så oändligt mycket mer än dålig öl, nationell inskränkthet och Strøget på andra sidan Sundet!

Men ändå: Valet hösten 2001 då det rasistiska Dansk Folkeparti fick stort inflytande och hela valkampanjen handlade om de "hemska" invandrarna tog fram de negativa sidorna i den danska nationella självgodheten. Man påminns om att den danske författaren Aksel Sandemose lämnade sin inskränkta danska hemstad Jante (Nykøbing Mors i verkligheten) och valde att bli norsk författare. Hade han levat idag, hade Sandemose sannolikt även flytt Norge och bosatt sig i Malmö!

Tidningen Metro 18 mars 2002 torpederar den dansk-svenska myten att Danmark är så mycket friare än Sverige: Euroworld har satt poäng på de nordiska länderna efter hur mycket frihet (lagar, medborgarinflytande etc.) invånarna åtnjuter. Sverige fick 22 poäng, Finland 17, Norge 15 och Danmark kom sist med bara 13 poäng!

Banecykling är en märklig dansk företeelse som går ut på att några personer ömsom cyklar och står stilla på en cykelbana av trä (en sk. velodrom) i sex dagar, samtidigt som några tusen mänskor häller i sig öl.
Banecykling får väl därför räknas till de obegripliga danska orden och sedvänjorna! Trots bron och den större öppenheten mellan Sundets båda folk, lär vi nog aldrig få se en svensk på banecykling!

Och förhoppningsvis får vi aldrig se en Pia Kjærsgaard i den svenska riksdagen!
Svensk invandringspolitik må ha stora brister och mycket måste göras. Men låt oss slippa de rasistiska argumenten.

Tilbage

Den animerade cykeln har Erik Lundgren gjort.