Lumske venner, lidt om sprogforskelle og andre forskelle.(En amatørs iagtagelser.)Svensson har en sommarstuga på landet och är innerligt trött på att grannens kor kommer in på hans tomt och äter upp blommorna. Han säger till sin danske vän Jensen: -Jag ska köpa en bössa för jag ska knäppa kossor. Jensen är mycket förbryllad för han hör: "Jeg ska købe en bøsse, før jeg ska kneppe kusser." På danska betyder nämligen den meningen:"Jag ska köpa en bög innan jag ska knulla fittor." Jensen får sina fördomar om Svensson bekräftade. Det finns många exempel lömska likheter mellan danska och svenska ord: Snyta=Pudse næsen. Lura någon=Snyde nogen. Snor=Snot. Snöre=snor. Mangel=Ruller. Brist=Mangel På så vis är det lättare med totalt annorlunda språk, t.ex. Ukrainska eller Swahili! Danska språket får in allt fler svenska ord (som betyder samma sak på båda sidor Sundet!), inte minst genom idrotten. De många svenska tränarna i Danmark är nämligen notoriskt dåliga på danska. Så nu heter det inte länge forbier utan miss, inte målmand utan målvakt etc. På danska text-teve används svenska ö och ä. Amager kan danskarna uttala på olika sätt: Ammäher eller Ammahr. Många bokstäver uttalas olika beroende på om det är i början eller inuti ett ord: Dame uttalas däme. Men i Mad uttalas d som th i engelskans the. Være (vara) och Værre (värre) uttalas ungefär väåh. Till detta kommer att danskarna i ännu högre grad än förut
sväljer stora delar av orden ( ikke uttalas ikk`, vejen uttalas vajn).
Detta ordsväljande har nu gått så långt att danska
föräldrar ofta har svårt att förstå sina barn! Det lättaste är faktiskt räkneorden. Hör och häpna! En/et,to,tre,fire,fem,seks,syv,otte,ni, ti,elleve,tolv,tretten etc. begriper alla. Men snart börjar det konstiga (tysk påverkan): 21 heter en og tyve, 32 to og tredive , 44 fire og fyrre (uttalas ungefär fiä åu föhhö) etc. Värre blir det nu: 50 heter halv treds, 60 tres, 70 halvfjerds, 80 firs, 90 halv fems, men 100 et hundrede! Efter fyrtio räknar danskarna i tjugo-tal: Halv treds = 3 gånger 20 minus hälften av 20 . Tres = 3 gånger
20. Halv fjerds = 4 gånger 20 minus hälften av 20. Firs = 4
gånger 20. Halv fems = 5 gånger 20 minus hälften av 20.
Det är inte så krångligt egentligen! Det är ungefär
samma sak som när vi säger halvannan (på danska: halvanden)
om 1 1/2! Om en dansk säger: Det har jeg sagt for halv-treds-sinds tyvende gangen! Då använder han det gamla, längre ordet för 50. Här för att markera att han sagt det för "femtielfte" gången! Danskarna själva använder numera ofta tretti, fyrti,femti,seksti,
syvti, otti,nitti. Man blir faktiskt mycket vänligare bemött i Danmark om man använder lite danska ord. Det är egentligen ganska naturligt. Ett problem är att det är nästan omöjligt att få tag i dansk/svenska ordböcker i bokhandeln och i antikvariat. Kanske lättare i Köpenhamn?
Ett svenskt ord som danskarna ofta använder, men som aldrig används av svenskar är "hinsidan". För dansken betyder ordet "på andra sidan" (Sundet, dvs. Sverige). Hygge är ett ord som danskarna gärna använder om sig själva. Det betyder ungefär mysighet, trevlighet. Inte sällan kombinerad med en viss avoghet mot de självbelåtna eller fulla svenskarna och andra utsocknes. Svenskarnas kärlek till danskarna har länge varit ganska obesvarad. Efter att under en kort tid varit borta, har det gamla danska svenskhatet
åter blommat upp. "Hold Danmark rent, følg en svensker
til færgen". Båda länderna vid Öresund har tvingats omvärdera synen
på den egna historien. Danskarna agerade lika fegt, eller pragmatiskt,
som svenskarna under andra världskriget och motståndsrörelsen
kom igång ordentligt först efter slaget vid Stalingrad 1943.
Om en dansk säger "skråt op" menar han "åt helvete" eller på modern svenska "fuck you"! Något som förundrat mig är att den traditionella köpenhamnska
avogheten mot svenskar, alltid har kombinerats med stora kunskaper om
Sverige. Alla kända svenska kulturpersonligheter, vare sig det gällt
Evert Taube, Lisa Nilsson, Strindberg, Henning Mankell, Eva Rydberg eller
någon annan, är lika kända på andra sidan Sundet.
Danskarna köper sommarstugor i Sverige och bosätter sig i allt
större utsträckning i Forbudslandet Sverige. Visst är lillebror
Danmark märklig! Det finns så oändligt mycket mer än dålig öl, nationell inskränkthet och Strøget på andra sidan Sundet! Men ändå: Valet hösten 2001 då det rasistiska Dansk Folkeparti fick stort inflytande och hela valkampanjen handlade om de "hemska" invandrarna tog fram de negativa sidorna i den danska nationella självgodheten. Man påminns om att den danske författaren Aksel Sandemose lämnade sin inskränkta danska hemstad Jante (Nykøbing Mors i verkligheten) och valde att bli norsk författare. Hade han levat idag, hade Sandemose sannolikt även flytt Norge och bosatt sig i Malmö! Tidningen Metro 18 mars 2002 torpederar den dansk-svenska myten att Danmark är så mycket friare än Sverige: Euroworld har satt poäng på de nordiska länderna efter hur mycket frihet (lagar, medborgarinflytande etc.) invånarna åtnjuter. Sverige fick 22 poäng, Finland 17, Norge 15 och Danmark kom sist med bara 13 poäng! Banecykling är en märklig dansk företeelse som går ut
på att några personer ömsom cyklar och står stilla
på en cykelbana av trä (en sk. velodrom) i sex dagar, samtidigt
som några tusen mänskor häller i sig öl. Och förhoppningsvis får vi aldrig se en Pia Kjærsgaard
i den svenska riksdagen! TilbageDen animerade cykeln har Erik
Lundgren gjort.
|