Ända sedan jag
i barndomen i en bok sett en teckning av Grundtvigs Kirke, har denna
märkliga kyrka funnits som en halvt medveten dröm.
I slutet av februari -03 tog jag min cykel på Öresundståget
över till København. Det hade lovats lite sol i danska
väder- rapporten. Tji, mörkt och mulet! Hur som helst, jag
cyklade ut till Bispebjerg och den gulgråa kyrkan var i det
grå vädret, precis så väldig som jag föreställt
mig! |

Den jättelika (väl ungefär
lika stor som Lunds domkyrka!) kyrkans torn har kallats en orgel
av sten, fast formen också har lånat drag av de typiska
små danska bykyrkorna,
|
I början
av nittonhundratalet talades det i Danmark om att uppföra ett
monument till minne av prästen, skalden och "nationalprofeten"
N F S Grundtvig. Halvt på skämt lämnade arkitekten
Peder Vilhelm Jensen-Klint in ett förslag till en jättelik
katedral. I värsta fall skulle det räcka med att bygga tornet,
ur vars automatiska klockspel Grundtvigs melodier skulle ljuda. Københavns
kommun hade köpt in marken runt den 35 meter höga backen
Bispebjerg och dess socialdemokratiska styrelse hade tänkt att
där bygga en stadsdel med enkla och hygieniska bostäder
för arbetarklassen. Men efter många turer beslöts
att Jensen-Klints stora tegelkyrka skulle byggas och 1921 sattes det
första spadtaget. Sex år senare stod tornet klart. 1940,
fem månader efter tyskarnas ockupation av Danmark kunde kyrkan
invigas och det blev samtidigt en nationell manifestation för
det ockuperade landet. Då var arkitekten död sedan några
år.
Arbetarna fick hurs som helst sina hus i Bispebjerg, dock inte på
själva "bjerget". |

Som en medeltida katedral reser
sig Jensen-Klints kyrka över de omgivande husen.



Bispebjergs Torv.
|

Kyrkans torn som inspirerats av av såväl
danska bykyrkor som av orglar.
|
Enklaste vägen hit är att cykla/köra/gå över
Sortedams Sø på Fredens bro, fortsätta rakt åt nordväst där
gatan byter namn till Fredensgade och sedan till Tagensvej. Efter
några kilometer ser man Grundtvigs kirke till höger. Då är man framme.
Annars S-tog till Emdrup eller Bispebjerg. |
Peder Vilhelm Jensen-Klint var motståndare
till akademisk arkitektur. Han menade att man i stället skulle
ta lärdom av de urgamla hantverkartraditionerna. Den märkliga
korsningen mellan en liten medeltida bykyrka och en katedral till
Grundtvigs ära, blev hans enda mer kända byggnad.
Folkhögskolan "uppfanns" av Grundtvig för
att ge bondsönerna möjlighet till högre utbildning.
I slutet av 1800-talet blev "Danmarks Edison",
Poul la Cour lärare på Askov Folkehøjskole
i Sydjylland. Här lät han 1897 uppföra ett hus
ritat av Jensen-Klint. Huset hade en stor mölla på
taket, vars vindenergi omvandlades till elektricitet. Möllan
brann 1927, men ersattes raskt av en ny som fortsatte att prducera
ström ända till 1958, då Danmark gick över
till växelström. 1968 skrotades möllan, men huset
står kvar.
Det är säkert härifrån som de danska framgångarna
med vind-energi har sitt ursprung. Så även den galne
Amdi som på 1970- talet hade sin Rejsende Folkehøjskole
i Tvind, som ståtade med sin tids då största
vindkraftverk. Men det har ingenting med katedralen på
bjerget att göra!
|
I det Klintska hemmet var det populärt att vika papper på olika intrikata sätt, och av dessa göra lampskärmar. Av denna hobby skapades företaget Le Klint, som än idag är känt för sina vackert vikta lampskärmar:
|