FARTYGSFYND VID FALSTERBONÄSET

FOTEVIKSSKEPPEN
Fem skepp från 1050-1100 (sen vikingatid) påträffades vid inloppet till Foteviken. Där hade de sänkts för att spärra inloppet till viken.
De berömda skeppen från Skuldelev och som är utställda i Roskilde fylde en likadan funktion.
Endast ett av Foteviksskeppen har konserverats.

FALSTERBOSKEPPET/FALSTERBOBÅTEN
Detta skepp påträffades 1932 vid Falsterbos strand. Det har daterats till olika tider.
Här några dateringsmetoder:

C 14 (Kol 14) : 1110 +-70 år.
Mynt: 1200-talets slut (tidigast 1286)..
Dendrodatering (årsringsdatering): Skeppet byggt av träd som fälldes 1265.
Så det är rimligt att tro att skeppet sjönmk runt 1290.
Konturteckningen till vänster visar ett tidgt rekonstruktionsförslag, visande skrovet anpassat för styråra. Min bild (den övre till vänster), visar hur jag tänkt mig skeppet med akter-roder. Dekorationerna är inspirerade av kyrkmålningar.
Resterna är uppsatta på ett stålskelett (inte helt korrekt sammanfogat) på Falsterbo Museum (bild nedan).
Mått, cirka: 13,5 m l , 4,5 m br , 2, 7 m hög.

PRÅM
Påträffad under utgrävningen av Falsterbos borg.
Endast botten av skrovet bevarat. 1300-talet första decennier (låg som fundament för borgvallen).Flera pråmar påträffades, men endast denna bevarades. 18 m l och 3,6 m br.
Koggarnas djupgående gjorde att de inte kunde lägga till vid Skanör och Falsterbo, utan tvingades ankra på redden ute i Höllviken eller Falsterbobukten. Härifrån transportrades godset in till de långgrunda stränderna med antingen hästdragna kärror med stora hjul eller pråmar (även de hästdragna?).
SKANÖRSKOGGEN
Några typiska drag hos en kogg: Flat. kravellbyggd botten (ska kunna stå på havsbottnen vid ebb), klinkbyggda sidor och däcksbalkar som går igenom bordläggningen.
I stort sett bara flacket (bottnen) och och det stora rodret bevarat. Men man har beräknat längden till ca 25 m och bredden till 5,3 m. Detta gör henne till den största påträffade koggen i världen. Dateringen av koggen är knepig. Dendrodatering visar att hon byggts av polsk ek som fällts år 1390.
Men fynden (kanna och sko), pekar mot 1400-1550.

Undervattensskrovet brukar klara sig länge, så det är möjligt att koggen uppnått ganska hög ålder och blivit ombyggd några gånger. Skulle hon ha sjunkit runt 1450 är det troligt att hon fått en liten mesanmast med trekantigt mesansegel på akterkastellet. Under 1400-talet fick skeppen, förutom stormasten, även mesanmast och till slut mot seklets slut, även en liten fockmast.
Ett par kanonkulor av sten med olika dimensioner tyder på att hon vid förlisningen haft minst 2 kanoner. Vilket innebär att Skanörskoggen är ett av de äldsta kanonbestyckade fartygen man känner till. I Malmö hamn finns en nybyggd kopia av koggen.
AMMERÄNNAN
Tvärs över Skanörs Ljung, kan man ännu skymta en smal, troligen grävd kanal. En tidig föregångare till Falsterbokanalen. Denna tidiga kanal eller ränna, kallas Ammerännan. Namnet (liksom Ammerenden på Amager) antyder man här dragit fartyg. Hur gammal den är, vet man inte. Men det måste ha varit praktiskt att dra fartygen genom denna ränna, för att på så vis slippa runda de farliga grunden vid Skanör och Falsterbo. På den danska ön Samsø kan man ännu se spåren av en kanal, Kanhavekanalen, med plankförstärkta sidor, som daterats till 726 e Kr (dvs. strax före vikingatiden). Ammerännans närmast C-formiga lopp, antyder att den inte är grävd, utan att naturen skapat en naturlig kanal just på detta praktiska ställe!
BACK Falsterbonäset
BACK Kogg

Externa länkar:
Vraken vid Falsterbonäset
Skanörskoggen
Koggmuseet
Falserbonäset ur maritim synvinkel

(Alla bilder, utom pråmen; Axel Nelson)