VIKINGASKEPP

1




HUR MAN BYGGER ETT VIKINGASKEPP

Tvärsnittet visar de viktigaste delarna av skrovet. Färgerna är bara till för tydlighetens skuld.




Först klyver man ett antal stockar radiellt. Radiell-klyvningen ger segare plankor och stockar än den numera vanliga spegel-sågningen. Genom att klyva istället för att såga, skadas inte fibrerna. Därför använde vikingarna inte såg vid utformningen av plankor och stockar, istället använde de en stor uppsättningen olika sorters yxor.
Nedan visas, något förenklat, byggprocessen. (1) Först formas kölstocken. Därpå sätts stävarna på. På vikingaskeppen var stävarna oftast utformade med ett <-format tvärsnit, ungefär som på den drygt tusen år åldre Hjortspringbåten
.



(2) Därpå nitas de nedersta borden. (3) Med hjälp av stenar töjer man ut skrovet och fäster spanten. (4) De översta borden nitas nu fast och man sätter in balkar, knän och andra förstärkningar.




Stävar

Eftersom få har skrivit om de raka stävarna som vid sällsynta tillfällen dyker upp på vikingatida avbildningar, vill jag offra ett par rader på det.
Fig 1 är från en gotländsk bildsten, fig 2 från ett birkamynt. Båda troligen från 800-talet. Observera att båda har raka stävar, rutiga segel och snabbrevat segel. Man kan nog anta att den ena avbildningen kopierat den andra. Några menar att de raka stävarna är av frisiskt ursprung och att friserna utvecklade koggen vid denna tid. Än idag har de norska "jekterna" (vikingskeppens direkta efterkommande), raka stävar.
Fig 8 är även den från 800-talet och påträffad i Löddeköpinge några mil norr om Malmö. Den har traditionell vikinga-akterstäv, medan förstäven är som på nyss nämnda bilder.
Figurerna 5, 6 och 7 är alla "vikinga-graffiti" från Osebergsskeppet (800-talet). De visar stävar med sk. stävskägg. Det har aldrig påträffats något fartyg med sådant "skägg". Däremot är det tänkbart att "skägget" förbättrade seglingsegenskaperna. Tim Severin skildrar i sin bok Voyage of Jason, en seglats med en replik av ett antikt grekiskt fartyg och nämner just att fartygets ramm förbättrade seglingsegenskaperna och liknade gäller moderna fartygs bulbstävar.
Figurena 3 och 4 är norska träsniderier från 1200-talet. Här visas alla sorters stävar. Några drakhuvuden har inte bevarats från vår tid (ett omdiskuterat drakhuvud från Schelde kan lika gärna ha varit en annan sorts prydnad). Däremot finns drakhuvud-stävar ofta avbildade på på vikingatida bilder och smycken. Intressant är även de vindflöjel försedda stävarna. Dylika vikingatida vindflöjlar, förgyllda, har bevarats till våra dagar.




På bilden nedan har jag avbildat hur jag tänkt mig att stävskägget sett ut.



Fartyget nedan, visar hur jag tänkt mig att Löddeköpinge-skeppet kan ha sett ut.


Bildstenar

De berömda gotländska bildstenarna har inte gått att datera exakt, men de tycks vara från tiden 600-800-talen.




Typiskt för deras fartygsavbildningar är de breda snedrutiga seglen. På en del bilder syns tydligt att seglen flätats ihop av två olikfärgade våder, troligen av fårull.



Sannolikt har våderna dessutom varit sydda samman, annars blåser vinden genom seglen. På flera av bilderna syns ett märkligt "skotnät" fästat vid seglets underlik.




Om de märkliga gotländska seglen var en lokal typ som endast förekom under ett tidigt skede, vet man inte.

Bayeux-tapeten

Denna mer än 70 meter långa broderade bonad hängde ursprungligen vid högtidliga tillfällen i den normandiska (Normandie=en del av nuv. Frankrike som beboddes av vikingaättlingar) kyrkan i Bayeux. Den skildrar normanden Vilhelms erövringståg mot England och hans slutliga seger vid Hastings år 1066. Bonaden som gjordes kort tid efter slaget vid Hastings, skildrar det historiska förloppet nästan som i en tecknad serie. Bl.a. visas utförligt hur skeppen, som var av vikingatyp, byggdes. Dessa bilder har varit ovärderliga vid vår tids många byggen av vikingaskeppskopior. På Bayeuxtapen avbildas fartygen grant målade i färger som följer bordläggningsplankorna.




Så har även vikingaskepp avbildats i tidigmedeltida bokillustrationer. Man har länge diskuterat om skeppen verkligen var målade på det viset eller om det varit av dekorativa skäl som de som broderat Bayeuxtapeten avbildat dem så. Färgfragment på ett skeppsvrak i Hedeby antyder att vikingaskeppen kan ha varit målade som på Bayeuxtapeten. Vidare har ju vikingaskeppens efterträdare, Nordlandsjakten, de översta brädgångsplankorna målade. Liknande kan man även se på svenska allmogebåtar. Färgfragment på runstenar, slädar, möbler och andra ting från vikingatiden, visar att vikingarna gärna målade sina ting i de färger som fanns på den tiden.
Bilden nedan visar en nybyggd kopia av ett av skuldelevsskeppen, ledungsskeppet.





Kort om riggen

Bl.a. genom att se var skotens och halsarnas genomgångar i brädgången är belägna, utifrån nästan samtida bilder och studier av de ännu existerande norska "jekterne" tror man sig veta rätt väl hur vikingaskeppen var riggade.









a=förstag, b=akterstag, c=vant, d=brassar, e=skot, f=rev, g=snabbrev, h=bolin i=hals, j=fall, k=roder, l=vindflöjel (kunde även vara placerad i förstäven).
En lång bom kallad betås (beitàs), som fästes vid insidan av relingen och vars främre del fästes vid seglets nedre hörn, underlättade vid bidevindssegeling. Två andra bommar, på danska kallade "spilerbom", användes för att sträcka seglen när vinden var akterlig.
KRIGSSKEPPEN hade stor besättning (krigarna) som kunde bemanna årorna. Därför kunde krigsskeppen utrustas med många åror. Men som seglare var de medelmåttiga och de kunde ofta inte stagvända utan hjälp av årorna.
HANDELSFARTYGEN hade mindre besättning och endast ett fåtal åror, men de seglade väl. Även på kryssen kunde de mäta sig med 1800-talets handelsskutor.

 

LÄNKAR:

VIKINGASKEPP 2
Böcker och länkar om vikingatiden



E-mail     Hem     Back

VIKINGASKEPP 2
Books and Links page

 



IN ENGLISH:
Viking Ships 800-1050 A.D.

How to build a viking ship (Hur man bygger ett vikingaskepp).

The cross section show the most important parts of the hull: Yellow=knees. Red=frame. Brown=Riders. Green=Deck Beams. Blue=Keel.
1) First you split the logs radially. By splitting instead of sawing, the wood fibres will not be dammaged. It was why the vikings used different kinds of axes instead of saws. First you chip the keel. Then you pin on the stem and stern "stäv"). The stem and stern had often on the viking ships a >-shaped cross section (like the 1000 year elder Hjortspringbåten.
2)Then you nail and rovet the lower planks. 3) Using stones you widen the hull, and then the frames are pinned or nailed to the planks. 4) The upper planks are now nailed, and the other strengthenings, beams, knees and riders are fastened.

Stem and stern (Stävar).

Fig. 1, 2 (a Gotland picture stone /"bildsten"/ and a Birka coin show the planks fastened to vertical stern-/stem posts and on a vertical stem post (8, stone image from Löddeköpinge near Malmö). Also on some of toady's Norwegian "jekt" the stem is vertical. Fig. 5, 6, 7 is graffiti from the Oseberg ship, showing an other kind of stern/stem with a construction for reducing the drift (like a leeboard). Neither of these kinds of stem/stern has ever been found in the archaeological remains of Viking ships.
Fig 3, 4 are Norwegian graffiti from the 13 Th. Century showing different kinds of stems: The dragon's head is common in images - but not any have been found. But the vanes (weather cooks) have been found in Sweden, for secondary use on church towers. They were made of gilded bronze.
On my pencil drawings I have imagined what fig. 1, 2 and 8 may have looked like.

Picture Stones (Bildstenar).

The picture stones from the island Gotland shows clearly sails made of dark and light cloured clothe (probably felted wool) plaited together. The "sheet net" below the sail made it easy to adjust the sails position. This kind of sail were probably not common on other places than Gotland.

Bayeux Tapestry (Bayeux-tapeten).

This more than 70 m. embodied tapestry from Bayeux in Normandy tells the story of the Normandy invasion of England in 1066. The Normands were of Viking origin and so were their ships.
The coloured planks (that also appear on other medieval images) were maybe just a decoration to make the tapestry more beautiful. But the upper planks on traditional Scandinavian boats were often painted. And traces of paint have also been found on a Viking shipwreck in Haitabu (Hedeby). There is archaeological evidence that Vikings liked to paint their runic stones, sledges, and beds in bright colours. So why not also the ships? The little photo is a replica (from the Viking ship museum in Roskilde) of a ledung Ship.

Short about the rig (Kort om riggen).

A, B= Stays. C= shroud. D= braces. E= sheets. F= reefs. G= Quick reefs. H= bowlines. I= tacks. K= rudder. L= Vane (could also be on the stem).
The war ships were slender and mainly propelled by oars manned by the warrior. The were bad in sailing.
The cargo ships had a small crew, few oars but often sailed well.