|
|
I början av 2002 upptäcte
en av flottans obemannade ubåtar ett helt intakt vrak på
100 meters djup någonstans i Östersjön. Vraket videofilmades
och det syntes tydligt att det var förunderligt välbevarat,
rent av det bäst bevarade äldre trä-vraket i Östersjön. Det
stod helt rakt på botten med master och bogspröt helt intakta.
Man vet inte vad hon hette, Sjöhästen är ett
antaget namn, efter den fina galjonsfiguren. Man vet endast
att hon är ca 25 m lång och 6 mter bred. Det är
i stort sett allt.
Hon är nästan lika välbevarad som de amerikanska
fartygen Hamilton och Scourge. |
|
 |
Det är en snaubrigg - dvs.
en brigg bakom vars aktre mast en smal spira - snaumasten är
monterad. Denna mast är till för att gaffelriggen inte ska behöva
hindras av den egentliga mastens rigg. |
|
 |
Ovan: En del av babords aktre och övre
del (skansdäckets sida): Relingen är välbevarad.
Men partiet under relingen (brädgången) tycks till
största delen bestå av infogade spillbitar mellan
relingsstöttornas fortsättning ner i brädgången.
Dessa spillbitar verkar vara hämtade från någon
varvs-soptipp - jag har aldrig sett något liknande, Jag
antar det över dessa spillbitar varit fastspikade bräder
som i sin tur varit utsmyckade med målade/förgyllda
ornament av trä och att detta sedan ramlat ner i bottenslammet
sedan spikarna rostat (såsom ju skedde med t.ex. Vasa).
Längst till höger invid akterspegelns kant skymtar
övre delen av ett stort slätt nästan romboid-formad
trästycke på den plats där låringsgalleriet
brukar vara beläget. Låringsgallerierna brukar ha
minst ett fönster och flera ornamnet, ibland en balkong
och en dörr. Men inget av detta finns det spår av
- vilket är synnerligen märklilgt. Jag kan bara tänka
mig att även här har funnits påspikade ornament
och kanske ett målat blindfönster. På styrbordssidan
ser det likadant ut. Frånsett att eventuella skulpturer/ornamnet
fallit bort är själva akterspegeln däremot av
den normala typen med en rad raktangulära fönster
tvärs över. |
|
 |
Till vänster:
Min rekonstruktion av akterns
babordssida.
(Jämför med skissen ovan!)
På skansdäcket syns på den upptagna videon,
två skelett som tycks ligga på ursprunglig plats
- kanske de dog av nedfallande riggdelar. På huvuddäcket,
precis iuntill det upphöjda skansdäcket, finns två
traditionella länspumpar - som ser ut som en vanlig gammal
gårdspump.
|
|
 |
På den förväntade platsen
på huvuddäck intill backen står ett traditionellt
horisontalt gångspel. Strax bredvid står lutade
mot babords brädgång några stora ankare. Deras
naturliga placering borde ha varit fastsurrade vid förmastens
röst. Efter att surrningarna ruttnat, borde de skymtat
i bottenslammet under rösten. Men de stod som saght prydligt
mot brädgången. En märklig placering för
så tunga objekt! |
|
 |
De 6 kanonportsöppningarna
på vardera sidan av skeppet, verkar ha varit ornamenterade
- vilket förekom på 1600 och 1700-talet - men var
rätt ovanligt.
Fartyget saknar egentlig galjon, så galjonsfiguren vilar
på ett ovanligt stort stävtimmer - vilket jag inte
sett på andra farkoster. Figuren är en (uppenbarligen)
förgylld häst med stora man-lockar, som håller
sina mänsko-händer på magen, medan den långa
fjälliga fiskstjärten går från fören
i en båge på vardera bog och avslutas under kranbalkarna.
Ni ska inte bry er om flaggorna på min rekonstruktion
till vänster. Hon kan lika väl ha varit rysk eller
dansk!
Tid? Jag skulle gissa på runt 1740.
Var finns de 12-14 kanonerna? Skeppet ligger på 100 meters
djup så de kan inte ha blivit bärgade efter förlisningen
- 1700-talets dykarklockor klarade 30 m. djup. Masterna är
oskadda - hon kan knappast ha förlist i en storm. Ock skrovet
visar inga skador av kanonkulor. Varför sjönk hon? |
|
 |
Slutligen bogsprötet
som har många märkliga detaljer, jag tänker
här bara nämna några. Längst ut på
bogspröt finns ett knä som upptill avslutas i en tapp
som sannolikt varit fäste för gös-spiran ("fram-flaggans"
flaggstång - en reminiscens av 1600-talets bovenblindspira).
På ömse sidor om knäet sitter ett B-format utskott.
Jag tror att klyvarbommet vilat i ett av dem. Detaljer på
övriga bogsprötet antyder att så varit fallet.
Det vanliga var annars att klyvarbommen fästes ovanpå
bogsprötet. Jag har bara sett en avbildning där klyvarbommen
fästs vid sidan av bogsprötet och jag har aldrig förut
sett dylika B-formade utskott. |
Varför förliste "Sjöhästen"? Ingen vet.
Nedisning kan ha varit en orsak.
|
|
|
