Gästsida
KURT LUNDGREN OM KRONAN
Hej Axel Nelson
Jag såg också den märkliga uppgiften att folket ombord på Cronan hade
huggskador, vilket ledde fram till slutsatsen att de huggits ner ombord,
inne i skeppet. Detta är nonsens. Jag har gått igenom ca 1 700 sidor med
källmaterial bl a kommissionens rapport, som bygger på vittnesmål från
de överlevande; om några hugg mot de egna finns inte ett ord.
Förklaringen är istället denna : Cronan hade inte varit på sjön mer än
knappt en vecka. Folket ombord, båtsmännen, var också skeppsbyggare. Flottan
hade under våren 1676 gjorts i ordning och utrustats och i detta farliga
arbete, som utfördes med yxa och såg, deltog alla båtsmännen. Det var
mycket vanligt med huggsår och andra olycksfall i detta arbete; till exempel
i Carlshamn där det första man gjorde när varvet anlades var att anställa
en fältskär.
När sedan flottan gick ut medföljde de skadade båtsmännen. De kan förstås
också ha skadat sig ombord i allehanda olyckor. Att officerarna till exempel
skulle ha huggit ner det egna folket är fullständigt uteslutet: det är
en fri fantasi som ej kan bestyrkas med källorna. Det förekom en antydan
till myteri i den svenska flottan, men det var ombord på ett annat fartyg.
---
Betänk att det fanns nästan 1 000 personer ombord på Cronan, de flesta
enkelt folk ur den hårt arbetande klassen, praktiskt taget alla under
däck. Många av dessa, som jobbat som hantverkare på Skeppsholmen under
vintern och våren då flottan utrustades, hade säkerligen skadat sig under
det hårda arbetet; flera av dem hade dessutom varit med och försökt att
såga ut flottan från Dalarö. Det är en självklarhet att många var skadade
i ben och händer efter det hårda arbetet med skeppsutrustningen och utsågningen.
Kommissionsprotokollen är utomordentligt detaljerade, dessutom finns ögonvittnesskildringar
direkt efter slaget, men ingenstädes står någonting om att någon skulle
ha löpt amok med blankt vapen; dessutom var händelseförloppet så snabbt
att knappt någon hann att ingripa. Betänk det kaos och den panik som utbröt
på de undre däcken : kanoner som kom lösa och rullade ner över folket,
brand och desperata försök att ta sig ut ur skeppet. Många blev därvid
svårt skadade, detta är ju en självklarhet, som knappast skulle behöva
undersökas. Själv skulle jag vilja ha helt andra undersökningar, nämligen
undersökningar som visar hur långa folk var, vad de åt, om de var undernärda,
hur gamla de var ty det fanns ju många skeppspojkar med ombord, kanske
inte mer än tio-tolv år, om det fanns några kvinnor med etc.
För övrigt har nu Cronanprojektet pågått i 20 år (jag var med då Cronan
hittades) och ännu har ingen skrivit en doktorsavhandlingen om denna dramatiska
händelse. Om projektet letts vetenskapligt skulle vi ha sett ett halvdussin
avhandlingar vid det här laget. Museet har dragit upp över 25000 föremål
från havets botten. Min privata åsikt är att projektet bör avbrytas och
att vi nu lämnar till kommande generationer som med bättre teknik kan
fortsätta undersökningarna. Det finns egentligen inget mer att undersöka
eftersom vi vet vad som hände. Det finns dock en sak som jag skulle vilja
veta, och den är rent skeppsteknisk : Byggdes Cronan för bred ? Major
Clas Uggla besökte Sheldon då denne var i Göteborg. De kom att diskutera
det stora skepp som skulle byggas. Sheldon berättade att häckebalken (den
som bestämmer bredden) skulle bli 32-34 fot. Uggla blev förundrad och
sade att Sovereign of the Seas inte hade en bredare häckebalk än 28 fot.
Hur kom Cronan att byggas ? För bred ? Kan man på botten finna häckebalken
? Om häckebalken var 34 fot samtidigt som 800 ton barlast lyftes ur Cronan
vid Dalarö är det inte att undra på att hon kantrade. Underligt att han
inte sjönk vid utseglingen. Det vore intressant att underställa detta
stabilitetsproblem en modern skeppsbyggare.
Vänliga hälsningar
Kurt Lundgren
Back Kronan
Back Gästsida
|