Gästsida
KURT LUNDGREN OM KRONAN

Hej Axel Nelson
Jag såg också den märkliga uppgiften att folket ombord på Cronan hade huggskador, vilket ledde fram till slutsatsen att de huggits ner ombord, inne i skeppet. Detta är nonsens. Jag har gått igenom ca 1 700 sidor med källmaterial bl a kommissionens rapport, som bygger på vittnesmål från de överlevande; om några hugg mot de egna finns inte ett ord.
Förklaringen är istället denna : Cronan hade inte varit på sjön mer än knappt en vecka. Folket ombord, båtsmännen, var också skeppsbyggare. Flottan hade under våren 1676 gjorts i ordning och utrustats och i detta farliga arbete, som utfördes med yxa och såg, deltog alla båtsmännen. Det var mycket vanligt med huggsår och andra olycksfall i detta arbete; till exempel i Carlshamn där det första man gjorde när varvet anlades var att anställa en fältskär.
När sedan flottan gick ut medföljde de skadade båtsmännen. De kan förstås också ha skadat sig ombord i allehanda olyckor. Att officerarna till exempel skulle ha huggit ner det egna folket är fullständigt uteslutet: det är en fri fantasi som ej kan bestyrkas med källorna. Det förekom en antydan till myteri i den svenska flottan, men det var ombord på ett annat fartyg.
---
Betänk att det fanns nästan 1 000 personer ombord på Cronan, de flesta enkelt folk ur den hårt arbetande klassen, praktiskt taget alla under däck. Många av dessa, som jobbat som hantverkare på Skeppsholmen under vintern och våren då flottan utrustades, hade säkerligen skadat sig under det hårda arbetet; flera av dem hade dessutom varit med och försökt att såga ut flottan från Dalarö. Det är en självklarhet att många var skadade i ben och händer efter det hårda arbetet med skeppsutrustningen och utsågningen.
Kommissionsprotokollen är utomordentligt detaljerade, dessutom finns ögonvittnesskildringar direkt efter slaget, men ingenstädes står någonting om att någon skulle ha löpt amok med blankt vapen; dessutom var händelseförloppet så snabbt att knappt någon hann att ingripa. Betänk det kaos och den panik som utbröt på de undre däcken : kanoner som kom lösa och rullade ner över folket, brand och desperata försök att ta sig ut ur skeppet. Många blev därvid svårt skadade, detta är ju en självklarhet, som knappast skulle behöva undersökas. Själv skulle jag vilja ha helt andra undersökningar, nämligen undersökningar som visar hur långa folk var, vad de åt, om de var undernärda, hur gamla de var ty det fanns ju många skeppspojkar med ombord, kanske inte mer än tio-tolv år, om det fanns några kvinnor med etc.
För övrigt har nu Cronanprojektet pågått i 20 år (jag var med då Cronan hittades) och ännu har ingen skrivit en doktorsavhandlingen om denna dramatiska händelse. Om projektet letts vetenskapligt skulle vi ha sett ett halvdussin avhandlingar vid det här laget. Museet har dragit upp över 25000 föremål från havets botten. Min privata åsikt är att projektet bör avbrytas och att vi nu lämnar till kommande generationer som med bättre teknik kan fortsätta undersökningarna. Det finns egentligen inget mer att undersöka eftersom vi vet vad som hände. Det finns dock en sak som jag skulle vilja veta, och den är rent skeppsteknisk : Byggdes Cronan för bred ? Major Clas Uggla besökte Sheldon då denne var i Göteborg. De kom att diskutera det stora skepp som skulle byggas. Sheldon berättade att häckebalken (den som bestämmer bredden) skulle bli 32-34 fot. Uggla blev förundrad och sade att Sovereign of the Seas inte hade en bredare häckebalk än 28 fot. Hur kom Cronan att byggas ? För bred ? Kan man på botten finna häckebalken ? Om häckebalken var 34 fot samtidigt som 800 ton barlast lyftes ur Cronan vid Dalarö är det inte att undra på att hon kantrade. Underligt att han inte sjönk vid utseglingen. Det vore intressant att underställa detta stabilitetsproblem en modern skeppsbyggare.
Vänliga hälsningar
Kurt Lundgren

Back Kronan
Back Gästsida