Sedan Kalmarunionen bröt samman i ock med Gustav Erikssons (Vasa) maktövertagande på 1520-talet, hade Danmark och Sverige grälat och rent av fört krig med varandra om vem som hade rätten att ha de tre gyllene kronorna på blå botten i sitt riksvapen. Att namnge ett regalskepp efter denna omtvistade heraldiska symbol, var därför en politisk handling som både danskar och svenskar ägnade sig åt.

Det danska skeppet Tre Kroner byggdes 1601 i Flensburg av skotten David Balfour. Det var Cristian IVs finaste skepp och sades ha varit smyckat med guld och ädelstenar. Ett känt kopparstick från 1606 föreställer möjligen detta skepp. Det var bestyckat med 72 bronskanoner. På kopparsticket ser man att det finns kanoner även uppe i märsarna (mastkorgarna). Man ser även andra intressanta detaljer på kopparsticket: Låringsgalleriet utgörs av det stora danska riksvapnet. Över och under detta finns balkonger och det är inramat av två torn som är smyckade med sjöslags-målningar och små balkonger. Man ser även att relingarna är smyckade med röd och vita skansklädet med kungens monogram.
Den fjärde, lilla, masten masten bakom mesanmasten kallas bonaventura-mast. Denna mast var vanlig på 1500-talets skepp, men försvann i början av 1600-talet.

Bilden ovan: Min tolkning i färg av Tre Kroners aktre del.

Det är även det första skepp som avbildats med bovenblinda. Bovenblinda var ett litet segel som satt på en liten vertikal spira (ursprungligen en flaggstång) längst ute på bogspröt. Det dök upp i början av 1600-talet och försvann vid seklets slut. På så gott som alla avbildningar visas seglet beslaget - det fyllde ingen funktion utom att vara dekorativt.

Bild ovan: Bovenblinda vid pilen.

Bild ovan: Här har jag försökt kombinera den trasiga originalritningen av Tre Kroner med kopparstickets dekorationer. Jag har tänkt mig att Tre Kroner hade ett greting-däck mellan back och halvdäck, liksom Prince Royal hade. Här dock smyckat med skanskläde.

Med dessa båda fartyg försökte Jens Munk1619-1620 nå Indien, genom att försöka finna en nordlig väg, norr om Kanada. Expeditionen sökte förgäves efter denna nordliga väg i de arktiska farvattnen. Under en övervintring vid Hudson Bays västra strand (vid nuv. Churchill Rivers mynning) dog nästan alla expeditionsdeltagarna av svält, sjukdom och köld. Endast kapten Munk och två ur hans besättning överlevde. Dessa tre överlevande var svårt undernärda men de lyckades med den otroliga bedriften att med Lamprellen, ta sig hem till Danmark. Det var knappast en lustresa, de råkade ut för stormar, dimma, rigghaverier och kollisioner med isberg.
Än idag är dessa farvatten farliga. 1959 försvann Kongelige Grönlandske Handels nybyggda flaggskepp Hans Hedtoft med 95 man ombord utanför Kap Farvel. En frälsarkrans var allt som återfanns. En dansk expedition till Churchill River 1964, påträffade inga spår av Enhjörningen. Is och tidvatten hade förintat alla spår.

Samtida bilder av Lamprellen och Enhjörningen är felaktiga (bl.a. avbildas Lamprellen som ett tremastat fartyg…).
Enhjörningen var säkert byggd på engelskt manér, vilket var det vanliga i Danmark. Fartyg av engelsk typ hade något annorlunda form på akterkastellet jämfört med skepp av holländsk typ (t. ex. Vasa). På skepp som byggdes enligt holländskt manèr, byggde man först flacket (vars bord tillfälligt hölls samman med påspikade klossar), innan man reste spant och bottenstockar. På de engelska manéret reste man först spanten innan bordläggningen påbörjades, vilket ju för oss är det ”logiska” sättet. Lamprellen var från början en svensk jakt och var säkert byggd av holländare. Uppgifter om hennes ev. bestyckning finns inte. Men eftersom hon deltog aktivt vid Älvsborg till sammans med större fartyg, kan man anta att hon åtminstone då, var bestyckad med några få mindre kanoner. Eftersom lamprell är det samma som nejonöga, var hennes akterspegel nog prydd med en avbildning av denna fula fisk.
Genom att studera bilder av fartyg, främst från 1600-talets första decennier, kan vi skapa oss en rimlig bild av hur Jens Munks båda fartyg kan ha sett ut. Man ska dock komma ihåg, att 1600-talets konstnärer gärna använde bilder från 1500-talet som förebilder när de skulle avbilda sin egen tids skepp! På andra bilder är riggen minst sagt fantasifull. Men de holländska konstnärerna från denna tid är ofta pålitliga.

Den danske författaren Thorkild Hansen har skrivit en utmärkt dokumentär-roman om Jens Munk som dessutom ger en god bild av bl.a Köbenhavn på 1600-talet. Hans bok är översatt till svenska. I den boken (som till stor del bygger på Munks egna dagboksanteckningar) framstår Munk som en hjälte som efter varje framgång krossas av ett ovänligt öde, ofta i form av kung Christian IV:s onåd.

Läs:

Länkar:

IN ENGLISH: