FARTYG PÅ VASENS TID

(1600-talets första decennier)

Flottan indelade sina fartyg i SKEPP, som hade 3 master och var rena segelfartyg och FARKOSTER, som i allmänhet hade färre än 3 master och och ofta även kunde ros.
Gränserna var dock flytande; flöjten kunde t. ex. räknas som farkost trots att den hade 3 master och var ett rent segelfartyg.

Gränserna mellan civila och militära fartyg var flytande. Handelsskepp kunde vara bestyckade. Flottan å sin sida, använde gärna civila fartyg, som flöjt och bojert eller ännu mindre fartyg (skärgårdsskutor m.fl.). Dessa kunde användas för att frakta flottans eller arméns förnödenheter eller soldater. Dessa små farkoster kunde även bestyckas och användas i strid.
Samtliga fartyg på denna sidas bilder + ytterligare ett antal andra sorters fartyg, kunde användas både som civila och som militära fartyg; med ett undantag: Galären som krävde stor besättning i förhållande till sin storlek, var ett rent militärt fartyg.

FLOTTANS SKEPP indelades i 3 kategorier:
A) REGALSKEPP. Dessa skepp fick sina namn efter riksregalierna eller andra kungliga symboler, som: Vasen (=kärven som symboliserar Vasaätten) på 64 kanoner, Tre Kronor (=lilla riksvapnet) på 32 kanoner.
De flesta regalskeppen hade ett 30-tal kanoner och var på 200-450 läster.
B) ÖRLOGSSKEPP. Dessa brukade ha 20-25 kanoner och var på 120-200 läster.
C) MINDRE ÖRLOGSSKEPP. C.a. 10-15 kanoner, 100-150 läster.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------




Örlogsskeppet på bilden ovan är av holländsk typ,

vilket kan ses på låringsgalleriernas utformning. Skepp av holländsk typ var populära i bl. a. Sverige och Frankrike. Senare på 1600-talet blev de mer djupgående skeppen av engelsk typ populärare i Sverige.

FARTYG





Med undantag för galären (vilken som sagt är en örlogsfarkost), kunde nedanstående fartyg användas både civilt (handel, fiske etc.) och som örlogsfartyg.
Definitionerna var flytande och ofta inkonsekventa.

1. Pinass.

Pinass kunde vara allt från en mindre farkost (t. ex. en esping) till ett mindre örlogsskepp.
1628 var de flesta svenska pinasserna på 40-80 läster och hade 4-12 kanoner. En pinka var en tremastad pinass med en akterspegel som stack ut över rodret.
Kända utländska pinkor var: Duyfken och Half Moon.

2. Esping.

Alla större fartyg hade 1-3 storbåtar, även kallad esping. Vasen hade tre. Den roddes men kunde även utrustas med ett sprisegel och svärd (läbord). Storbåtarna användes vid bla. varpning, bogsering och vid transporter mellan skeppet och land.

3. Flöjt.

Flöjten var som så många andra fartyg av holländskt ursprung och dök upp i slutet av 1500-talet och skulle därefter finnas i c.a. 200 år.
Typiskt var den rundgattade aktern med dess lilla akterspegel ovanför rodret. Typiskt är också de mycket kraftigt infallande sidorna som berodde på att avgifterna till Öresundstullen (som danskarna uppkrävde), baserades bl.a. på fartygens mått midskepps. När tullens mätregler senare på 1600-talet ändrades, blev flöjtens sidor inte fullt så infallande. Flöjten var 1600-talets typiska handelsfartyg och ansågs vara en snabb seglare. Flöjten användes även ofta av flottan.

4. Jakt.

Läs om jakten HÄR!

5. Galeja.

Galeja var benämningen på olika sorters roddfartyg, oftast galär.
Galären hade i olika utföranden funnits i Medelhavsområdet ända sedan antiken. Från medeltiden och framåt hade den typiska galären 2 (ibland 3) master som var riggade med latinsegel. Då de huvudsakligen var roddfartyg kunde de verka utan hänsyn till vindriktning, men deras bestyckning var svag. Galären förekom i svenska flottan under 1500-talet och början av 1600-talet. På 1700-talet upplevde galären en renässans i Östersjön och användes av både ryssar och svenskar.

6. Bojert.

Läs om bojorten HÄR!

7. Krejare eller Skuta.

Läs om krejare HÄR!

8. Skärgårdsbåt.

Skärgårdsbåten omfattar en mängd olika små farkoster som användes av allmogen för fiske och/eller transport. Även flottan kunde använda dessa farkoster.

9. och 10. Struss.

Strussen var en grundgående lastdragare som användes på floderna i Finland och Livland. De var c.a. 21-24 meter långa och 3,5 meter breda. De kan ha sett ut som figur 9. I början av 1600-talet användes strussen i svenska flottan. Figur 10. visar en struss efter ätten Strusshielms vapensköld. En farkost som bör ha haft stora likheter med strussen är en en Wisla-flodbåt bemämnd szkuta.


Lästips:

#Nordisk Familjebok, "Uggleupplagan".
#red. Gustaf Halldin: Svenskt Skeppsbyggeri (Allhems Förlag).
En bra bok om små och stora skutor i Danmark och Skåneland är:
#Ole Mortensøn: Renæssancens Fartøjer - sejlads og søfart i Danmark 1550-1650 (Langelands Museum 1995).
Den sanna historien om ett märkligt skeppsvarv:
# Kurt Lundgren: De stora örlogsskeppen från Carlshamn 1659-1676. Karlshamns Museums Skriftserie nr 7. (1999).

Länkar:

1600-talsskeppet Sjömän på 1600-1700-talen.
Mindre Fartyg
Flöjtskepp, bojort, krejare
Nybyggd bojort i Kristinehamn

E-mail     Hem     Back

ENGLISH SUMMARY


Swedish Naval ships and vessels in the beginning of the 17th century:

(Like most naval terms, one definition is often used at totally different vessels).

"SKEPP" (ship) was a ship with 3 masts. The biggest, REGALSKEPP (Royal ship), had more than 30 guns (Vasa 1628 had 64 guns), ÖRLOGSSKEPP (War ship) usually had 20-25 guns and MINDRE ÖRLOGSSKEPP (Small war ship) had 10-15 guns.

FARTYG (vessel) was usually, but not always, a vessel with less than 3 masts:
1: Pinass/pinka (Pinnace,Pink)can be anything from a small ships boat to a small war ship with 3 masts.
2: Esping (Ships boat). Most ships had 2 or 3 ships boats of different size. They were used as lighters, for amphibian attacks, transport, kedging etc.
3: Flöjt (Fluit/Flute), a 3-masted vessel of Dutch origin. Typical is the round stern tuck. More known as a cargo ship.
4: Jakt (Yacht/Sloop), a single masted vessel of Dutch origin.
5: Galeja/galär (Galley). This Mediterraen vessel appeared in Swedish waters in the 16th century. In the wars between Sweden and Russia in the 18th century both sides used the galleys in the shallow Swedish archipelagoes.
6: Bojert (Boyer), had (not always) 2 masts, a main mast with a fore and aft rig, and a short lateen rigged mizzen. Often used for cargo.
7: Krejare or Skuta. A vessel with 2 or 3 masts, often used for cargo.
8: Skärgårdsbåt. This kind of vessel was used by the fishermen and peasants in the Stockholm Archipelago, also used by the navy for transport.
9, 10: Struss. A river vessel from the east side oft the Baltic Sea. (10 is from Strusshielms coat of arms).