Nöden mellan Prennegtan och Stora Södergatan.

Nedan: Under trädkronan skymtar Karl XII:e-huset på Stora södergatan. Huset tilöl vänster med rundbågiga fönster mot Stora Tvärgatan tillhör Lunds Baptistförsamling och byggdes 1933.

Nedan: Babtistkyrkans hus vid Stora Södergatan-Stora tvärgatan.

Nedan: Murmålning från 1960 eller 1970-talet på Lilla Södergatan.

Nedan: Det blå huset är av okänd ålder, det vita från 1888 och det röda huset är från 1884. Vissa skulle säga att husen på denna bild och på bilden ovan ligger utanför egentliga Nöden. Till höger på bilden ( till vänster på bilden ovan) låg en räcka småhus och på tomten söder om dem låg Bindgarnsfabriken Husen och fabriken revs 1978.

Nedan: Det vita huset uppfördes 1856 av skomakaren Per Svensson.

Nedan: Prennegatan 11. Det är Nödens äldsta husoch det uppfördes 1815 på en ännu äldre tomt.

Huset byggdes 60 år innan Nöden planerades.Det är uppfört av bränd sten, men med gavlar av korsvirke och har valmade gavelspetsar.

Nedan: Bild från ca år 1900 av hus på Prennegatan. Det ger onekligen en sannare bild av Nöden än alla de nuvarande renoverade husen!

Nedan: Vårdscentralen Södertull och Arbetsförmedlingen mellan Helgeandsgatan och Stora Södergatan. Vyn är fotograferad från Korsgatans västligaste del

Detta inte särskilt inbjudande hus byggdes mellan 1970 och 1972.
Man kan bara hoppas att arkitekterna till detta bygge inte fick fler uppdrag! Under den moderna fastigheten som skymtar till höger påträffades resterna av den medeltida Sankt Stefans Kyrka.

Helgeandsgatan och Tullgatan är gator som tillkom runt 1940.Helgeandsgatan fick sitt namn efter Helgeandshuset som var ett sjukhus för fattiga, ett Hospital, från medeltiden fram till 1700-talet. Denna byggnad låg på ett område som kallas Hospitalsjorden mellan nuvarande Tullgatan och Södra Esplanaden (där den medeltida södra stadsvallen gick). Till Helgeandshuset hörde även en kyrka.

 

Nöden (som området senare kom att kallas) var fram till mitten av 1800-talet en sank äng. Med stadens industrialisering växte invånarantalet och området blev bebyggt (Nya Staden). Här bodde proletariatet, hantverkare och fattiga judar som flytt undan förföljelserna i Östeuropa. Den relativt stora judiska befolkningen i Nöden gjorde att Lund här hade Sveriges enda "shetl" (judisk bosättning, ungefär samma som ghetto) med egen synagoga som legat på olika platser i Nöden, däribland i nu rivna Prennegatan 5 (kallad Prennefemman). På 1970 bodde en hel del knarkare och ungdomar i de förslummade delarna av Nöden.. Hyrorna var där låga (standarden ännu lägre), största kostnaden var fotogen till fotogenkaminerna. I nämnda fastighet brändes en hyresgäst till döds av brinnande fotogen. Efter omfattande sanering där rivna hus ersatts av fula pasticher och andra hus rustades upp, har området fått en utpräglad medelklassprägel.

Mera Nöden HÄR och HÄR

 

BACK