
VIKINGASKEPP
2
Ledungsskepp, slutet av vikingatiden

Vraket Skuldelev 5, vanligen kallat ledungsskeppet, var 17,5 m. långt, 2,6 meter
brett och förde 13 par åror. En sk. denkronologisk analys (dendroanalys), där
man daterar trä utifrån årsringarnas utseende, visar att skeppet byggdes ca. 1040.
Delar av skeppet är återanvänt trä från andra skepp. Ca. 1070 skadades förskeppet
av ett haveri, men reparerades. Omkring år 1080 sänktes skeppet som en del av
Skuldelevspärren. Ungefär 60% av fartyget är bevarat. Om skeppet varit målat vet
man inte, drakhuvuden är också en rimlig gissning.
I Skuldelevsspärren påträffades även ett liknande krigskepp, Skuldelev 2. Detta
skepp var 30 m. långt och 4,5 m. brett. Det fördes fram med 25 par åror. En dendroanalys
visade att det skeppet var byggt i Dublin år 1060.
Osebergsskeppet

Påträffat i en norsk gravhög och utgrävt 1903-1905. Längd 21,6 m., bredd 5 m.
Antal åror: 14 par. Skeppet är känt för sina spiralvridna stävar med snidade ornament
av hög konstnärlig klass. Man kan utgå från att stävornamenten varit målade i
starka färger. Spanten var surrade vid utsparade klampar, liksom det 500 år äldre
Nydamskibet.
Skrovets tvärsnitt är flackt v-format. Praktiska försök med en nybyggd kopia visar
att det ringa fribordet inte tålde hög sjögång, troligen var det en "lustyacht"
för den okända men rika kvinna som hade begravts i skeppet. Troligen byggt under
första hälften av 800-talet.
På bilden har jag utrustat skeppet med ett bildstenssegel, med det märkliga skotnätet.
Gokstadsskeppet
Utgrävt på 1880-talet ur en norsk gravhög. Längd: 23,3 m., bredd 5,2 m. Antal
åror: 16 par. Troligen byggt runt 850.
Flera kopior har under årens lopp byggts av detta skepp. Redan 1893 byggdes den
första kopian och seglade utan större problem över Atlanten.
Ladbyskeppet
Skeppet grävdes ut i en dansk gravhög. Allt trä hade ruttnat bort, men skrovet
hade lämnat ett avtryck i jorden. Detta och det faktum att nitarna var bevarade
och låg på sina ursprungliga platser, har gjort att man kunnat få en uppfattning
om skeppets utseende.
Längd: 21 m., bredd: 2,85 m. Skeppet var ett krigsskepp, dock extremt grundgående
och endast lämpat för fälttåg i grunda hemma farvatten.
Andra intressanta fynd från skeppet är: bevarade järnringar till vanten, järntungor
som prytt akterstävens draksvans, järnlockar som prytt nacken på förstävens drakhuvud,
samt ett bevarat ankare med kätting. Praktiska försök med nutida kopia, har visat
att hon seglar bra med ett 70 kvadratmeters segel.
Handelsfartyg, 1000-talet

Detta solida handelsfartyg, även kallat Skuldelev 1, var huvudsakligen byggt av
kraftig furu; så kraftiga tallar fanns inte i Danmark vid denna tid och man antar
därför att fartyget byggdes i Norge.
Skeppets dimensioner var: 16,5 m. långt, 4,6 m. brett, deplacement 25 ton, segelarea:
86 kvadratmeter. Fart i normal vind: Akter om tvärs: 8 knop, i bidevind: 6 knop.
Då skeppet endast hade några få århål, var det ett rent segelfartyg. Det är lätt
att tänka sig att det var sådana här fartyg som koloniserade Island och Grönland.
Den märkliga knäcken i skrovets tvärsnitt, har paralleller i moderna motorbåtar.
Det gjorde att fartyget kunde surfa fram på de luftbubblor som bildades under
skrovet. En modern kopia, Saga Siglar, seglade för en del år sedan jorden runt.
Litet handelsfartyg, 1000-talet

Vraket Skuldelev 3 kan ha varit ett litet handelsfartyg. Men troligare är att
detta mycket elgant formade fartyg ägts av en bondfamilj som använt fartyget vid
resor till marknader och annan nära handel, ungefär på samma sätt som Roslagens
bönder ännu 800 år senare använde sina storbåtar.
Vikingeskibshallen i Roskilde, där vraket är utställt, byggde en i alla avseenden
exakt kopia av skeppet; där man bl.a. använde kopior av vikingatida verktyg. Kopian,
känd som Roar Ege visade sig vara speciellt lämplig för den krabba sjö som är
så vanlig i de danska farvattnen. Skeppet var drygt 14 m. långt och 3 m. brett.
I motvind eller vindstilla kunde det drivas fram med fem åror. Liksom Skuldelev
1, hade skeppet ett öppet lastrum i mitten.
Båtar
Två av Gokstadsskeppets tre skeppsbåtar, den största och den minsta, är bevarade.
Båda hade stävar som var uthuggna i ett stycke, liksom det lilla handelsfartyget
Skuldelev 3. De båda skeppsbåtarna hade årtullar av samma sort som Nydamskibet.
från 300 e.Kr; och som förekommit på allmogebåtar ända till vår tid. Den största
drevs fram med 3 par åror och var 9,75 m. lång. Till denna påträffade man också
en 4,15 m. lång rå, med ett genomgående hål i vardera nocken. Båda skeppsbåtarna
hade typiskt sidoroder. Den mindre av de båda båtarna, kallas färing, då den ju
hade fyra åror och var 6,5 m. lång. (Se bilden nedan, t.v.) Skeppsbåtarna fungerade
som "jollar".

Från ungefär samma tid är Årbybåten. (Se bilden ovan, t.h.)Den grävdes ut på 1930-talet
och hade slutat sina dagar som ett litet "gravskepp" åt en bemärkt kvinna. Det
är det enda svenska "gravskepp" där mer än nitarna bevarats. Nära Årby ligger
Vendel och Valsgärde, som är kända för sina rikt utrustade båtgravar från tiden
strax före vikingatiden.
Båten var gammal och sliten och hade säkert tjänstgjort i mer än en mänskoålder
innan den fick agera gravskepp. Ett obetydligare gravskepp får man leta efter!
Längden är knappt 3 m. och bredden drygt 1 m.! Stävarna är inte som de ovan nämnda
båtarnas, utan gjorda på traditionella viset. Vidare saknade den sidoroder och
spår av rigg. Den hade ett par årtullar av samma typ som skeppsbåtarna ovan, men
kunde även paddlas. Med sina tunna bordläggningsplankor och vackert formade stävar
är de här beskrivna båtarna, bland de vackraste fartygsfynd som gjorts!
Och slutligen: Vikingarna drack ur horn, de blåste i horn, MEN DE
HADE INGA HORN I HJÄLMARNA!!!
LÄNKAR:
E-mail     Hem
    Back
English Summary:
Ledung ship, end of Viking age (Ledungsskepp, slutet av vikingatiden).
The Skuldelev shipwreck NR. 5, called the Ledung ship. L 17.5 m, B 2.6 m. 13 pairs
of oars. A dendro dating dates the ship to 1040, parts of the ships are re used
part From older ships. The ledung ships were war ships. An other war ship, also
found at Skuldelev (near Roskilde, Denmark), was Skuldelev NR. 2: L 30 m, B 4.5
m. 25 pairs of oars and built in Dublin 1060.
The Oseberg Ship (Osebergsskeppet).
Discovered in a burial mould and excavated 1903-1905. L 21.6 m, B 5 m. 14 pairs
of oars. The ship is known for its carved ornaments of high quality. These carving
on the stem and stern were probably painted. The frames were tied to clamps, just
like the 500 years older Nydamskibet. Experiments
with a modern replica indicated it could not resist bad weather. The ship was
probably a pleasure yacht for the noble woman who was buried in the ship. It dated
to the beginning of the 800.
The Gokstad ship (Gokstadsskeppet).
Excavated from a Norwegian burial mould in the 1880-ies. L 23.3 m. B5.2 m. 16
pairs of oars. War ship. Dated to the 850-ies. Several replicas of this ship have
been built. As early as in 1893 the first replica was built and sailed over the
Atlantic!
Ladby ship (Ladbyskeppet).
This ship was found in a burial mould. All wood had disappeared. But the hull
had left an impression in the earth ( just like the famous English Sutton Hoo
ship). The plank rivets were well preserved and "in situ". L 21 m, B 2.85 m. The
ship was extremely shallow and only used for Military operation in the home waters.
Many iron items was preserved: Rings (used as deadeyes for the shroud), iron tongues
that decorated the sterns Dragon tail, iron curls that belonged to the back head
of the stems dragonhead A well-preserved modern looking anchor and its chain was
also preserved.
Modern replica indicate that she sailed well wit a 70 m2 sail.
Cargo ship, 10 Th century (Handelsfartyg, 1000-talet ).
This solid cargo ship, called Skuldelev 1, was built of strong pinewood. Such
pine trees did not exist in Denmark, so the ship was probably built in Norway.
L 16.5 m, B 4.6 m, displacement 25 t. Sail area estimated to 86 m2. Speed in normal
wind on the quarter: 8 knots, by the wind: 6 knots. The ship had only a few oar
holes, so it was a sail ship. It could have been ships like this, which colonised
Iceland and Greenland. The underwater hull has a strange cross section of the
same kind as on modern racer boats. This made the ship able to "surf" under the
air bubbles that were created under the hull. A modern replica, Saga Siglar, sailed
some years ago round the world.
Small Cargo ship, 10 Th century (Litet handelsfartyg, 1000-talet).
The wreck of Skuldelev 3 could have been a small cargo ship. But a farmer probably
owned this very elegant ship and his family for transport their products to market
places and other local trade, just Like the inhabitants in the Stockholm Archipelago
did until 100 years ago with their "storbåtar".
¨The Viking Ship Museum in Roskilde (where the wreck is exhibited) have built
an exact copy of the ship, using replicas of Viking age tools. This replica was
suitable for the choppy sea that is so common in the Danish waters. L 14 m, B
3 m. It could be propelled by 5 oars in adverse wind. Like Skuldelev 1, this ship
had an open space in the waist for the cargo.
Boats (Båtar).
Two of the Gokstad ships three ship boats, the smallest and the biggest, are preserved.
Both had stem and stern cut out of one piece of wood, just like Skuldelev 3. The
oarlocks was of the same kind as those on the Nydamskibet
from 300 A D, and still common on north Swedish boats. The tallest of the boats
was 9.7 m L, and propelled by 3 pair of oars. A 4.15-m yard indicated it had a
sail.. The smaller boat (the "färing") had 3 pair of oars and had a L of 6,5 m.
These boats were used as dinghies, and both of them had the typical side rudder.
From the same period is the little Swedish Årby boat which had ended its days
a burial ship for a noble woman. This is the only Swedish burial ship with preserved
rivets. A more humble grave ship is hard to find: It was old and worn out and
had a L of only 3-m and a B of 1 m. The stem and stern is not made as on the boats
above, but in the traditional way. It had neither sail nor side rudder. It had
a pair of oarlocks of the same kind as above. It could also be paddled.
And finally: THE VIKINGS HAD NO HORNS ON THEIR HELMETS!!!
|